Jag må ha blå ögon, men jag lever inte i någon villfarelsen om att fri marknad utan regleringar skulle kurskorrigera sig själv. Jag är fullt medveten om att träldom och livegenskap är livsöden som som förpassade till i det förflutna, inte pågrund utav näringsidkares välvilja eller idealism utan lagars krav. Däremot har jag otroligt svårt att förstå hur folk kan vara så egoistiska att all empati för medmänniskor totalt verkar försvinna.

Egentligen kanske inte narcissism och psykopati är ju väldokumenterade mänskliga tillstånd.

Slut på raljerande.